Hundar tycker om råaben.

Ett naturligt sätt att tillgodose hundens behov av mineraler, berika och lugna, utan onödiga tillsatser. I hundens kostcirkel bör ben ingå. Ben tillför livsviktig kalium, kalcium, proteiner och mineraler.

Moderna hundar drabbas tyvärr ofta av både tandproblem och tandköttsinflammation. Med köttben av rätt storlek ger hundarna möjlighet att arbeta med hela sin tanduppsättning käk och nackmuskulatur, för att kunna tillgodogöra sig maten. Ett sådant arbete medför en naturlig rensning av både tänder och tandkött. Hunden får sin så viktiga berikning och matlusten triggas. Ge hunden mjuka ben att tugga på, såsom revben, senor, nackkotor, svanskotor, ben som hunden lätt kan mala sönder.

Varför behöver jag ge hunden ben?

Näringsvärdet på kamrevben.

Näringsvärde

per 100g

 

Energi

918 kJ / 217 kcal

 

Protein

16g

 

Fett

17g

 

Växtråd

0g

 

Aska

0,5g

 

 

Kalium kalciumbalansen är livsviktig för att hunden skall kunna leva och bygga upp sitt skelett, muskler (hjärtat är en muskel) och för den viktiga natriumbalansen i kroppen.

Dom bygger sitt skelett med hjälp av ocioklaster och ocioblaster.

Oceoklastern städar och slänger bort gammal kalk och kalcium ur skelettet och ocioblastern bygger upp skelettet med ny färsk vara.

Kalium spelar även en viktig roll i kroppens syra-basbalans (som påverkar i stort sett alla kroppens funktioner) och reglering av blodtrycket.

Kroppen använder utbytet mellan kalium och natrium vid stress för att tillföra extra näringsämnen i kroppen så att den klarar av stressen.

Kalium påverkar också hur kroppen använder aminosyror. Brist på kalium kan göra att amino-syrorna inte omsätts som de ska.

Kalium minskar risken för hjärtflimmer, hjärtsvikt, hjärtkammarförstoring och dödsfall. Kalium är också viktigt för att hjärtrytmen skall upprätthållas och hjärtskador undvikas. Flera studier på människa och djur visar att ett ökat intag av kalium skyddar mot hjärtsjukdomar.

Brosk, märg och hinnor innehåller många viktiga byggstenar för hunden. Märg innehåller, järn, zink, bor, selen, magan, A-vitamin, samt fettsyrorna omega 3 och 6.  Hinnor och leder glykosamin, kondroitin, biotin och kollagen 2. Tillsätts kollagen, hjälper det till vid nybildning av kollagen, vilket är viktigt för hud, tarm, klor, samt är inflammationshämmande. Kollagen är det protein som det finns mest av i kroppen, ca 30% av proteinerna i kroppen består av kollagen i 3 olika former.

Ge aldrig märgben, eller bärande ben!

Märgben är för hårda för hunden att tugga på, den riskerar att vid ivrigt tuggande knäcka sina tänder. Benet är så hårt att hunden ej får i sig av de viktiga mineralerna som benet består av.

Vad har jag för fog för det jag säger? Mina tankar grundar sig på de vilda djuren lejon, tiger, gepard, lo, räv osv…. dom lämnar alla bärande ben och äter allt som dom lätt kan tugga i sig. På savannen och i skogen ligger massor av skallar och bärande ben, ligger där för att för att lösas upp så andra djur som inte tuggar, eller äter animaliskt skall kunna ta vara på kalken så småningom, djur som ex giraffen.

Den tar de gamla benen skickar ner dem i halsen och sedan spottar dom upp benen igen, då släpper de upplösta mineralerna från benresterna och giraffen får i sig sin livsviktiga kalk. Dom kan hålla på att kasta skelettdelar upp och ned hur länge som helst. Naturen är fantastisk, inget går till spillo.

När du introducerar ben i hundens mat. Ge då så stort ben du kan hitta. Med mycket fett och köttrester på. Men låt hunden bara ha det en liten stund. Gäller framför allt till valpar som ofta är ivriga och har ett naturligt resursförsvar för mat.

Äter din hund torrfoder, är det viktigt att den inte får ligga och tugga för länge i början, få i sig mycket av benet de första gångerna. Ha ett öga på avföringen blir den lös då har hunden fått för mycket. Skola in en försiktigt och under en lång tid. Är din hund van att äta råfoder så har den ensymer i sin magsäck som klarar ben och benhinnor, då blir det sällan någon reaktion av att den äter ben. Hundens matsmältning tar mellan 24 – 36 timmar, ett ben kan bli liggande lite längre tid i magsäcken (den suraste platsen i hela kroppen) innan magsäcken med hjälp av pepsin ( pepsin spjälkar cirka 10–15 procent av proteinet i födan och klipper sönder proteiner) ensymer och med rörelser knådar samt centrifugerar ned och smälter benet till en gröt, för att sedan skicka det vidare ut i tarmkanalen för upptag av näring och mineraler.

Ett ben med senor och fascior/hinnor, tillför viktigt biotin till hundensnutrition. Biotin är en beståndsdel som behövs för att bygga upp just senor, hålla lederna funktionsdugliga och fascian smidig.

Varför stort ben?

Hundar kan lätt bli glupska och vilja svälja hela benen om dom inte är vana att äta och är trygga med att dom får behålla sin skatt. Låt hunden ligga i lugn och ro, håll aldrig i benet när hunden tuggar då upplevs du som att du kampar om benet. Spring inte runt hunden och lämna den aldrig ensam med ett ben oavsett sort.

Kan hunden få för mycket ben?

Både ja och nej. Om hunden får för mycket ben kommer det ut den naturliga vägen vilket du ser på avföringen den blir hård, torr och ljusgrå i färgen. Hundens kropp tar till sig det den kan och sen skickar den ut resten.

Om hunden inte är van att bryta ned råa animalier kan ett ben ge magont och diarré, så försiktig start.

Lämpliga ben att ge är ex.

Kalvrevben

Lammrevben

Oxsenor

Ben från rådjur och hjort.

Vissa ryggkotor, men då från små unga djur.

Alla djurben utom bärande ben.

Hunden kan äta alla ben från alla djur! Dock ej ben som är behandlade dvs, kokta, stekta, grillade, mikrade eller rökta. Det är när man behandlar benet som det riskerar att splittra sig och bilda vassa stickor, som kan skada hunden.

Köper du ben i vanliga charkbutiken var noga med att inte köpa krossade revben vilket är det vanligaste.

Så till sist

Ge så stora/långa ben.

Ben med mycket fett och kött på.

Ge aldrig behandlade ben! Passa så inte hunden hittar ben på grillplatsen i skogen.

Lämna hunden i lugn och ro när den äter.

Lämna inte hunden ensam med ett ben!

Låt hunden gräva ner, gömma och hitta sitt ben.

Håll ALDRIG i benet när hunden äter. Det blir en kamp och hunden kan lätt i iver svälja ned hela benet.

1 ben = 1 måltid.

Har du en hund som är ovan att tugga ben:

Låt den tugga korta stunder tills den är van och vet att den får äta i lugn och ro i sin egen takt..

Ta ifrån hunden benet när du tycker det blivit oroande liten bit kvar. Byteshandel, eller passa på när hunden tar en paus. Vilket dom naturligt gör när dom är trygga att benet är deras.

Ytterligare källor för dessa mineraler:

Äggskal. Torkade och mortlade.

Benmjöl. Tillse att det inte är processat utan naturligbenmjöl. Processat kan inte hunden ta upp på samma sätt. Bra alternativ för er som inte vill eller vågar ge råaben.

A-fil, i maten får den en bra stabil grund för sina byggstenar + bra bakterier för matsmältningen.

Vuxna hunden är av naturen laktosintolerant. Inga valpar är intoleranta, då hade alla blivit sjuka direkt då mammahund lakterar sina valpar i minst 6 veckor. Man kan bibehålla hundens tolerans genom att dagligen ge lite fil i maten. A-fil skolas in sakta som all annan ny mat man ger sin hund. Det kan ta upp till 2-3 månader för en mage att vänja sig och bilda nya ensymer för att bryta ned ny mat. Vill man ge den ovana vuxna hunden, är laktosfria alternativet bäst.